Cykling utan ålder – kollaborativ tjänst över generationsgränser

I onsdags hade jag förmånen att vara med på en heldag med Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk för samverkan med civilsamhället – CIVSAM, med sextiotalet deltagare under ledning av Anna-Karin Berglund från SKL.  Jag gjorde där ett inledande föredrag kring innovation i offentlig verksamhet, social innovation och samhällsentreprenörskap samt kollaborativ ekonomi. Jag pratade bland annat om en förändrad syn på konsument / användare / medborgare och likaså en förändrad syn på offentliga institutioner. Enkelt uttryckt finns ett skifte från passiv konsument till aktiv medskapare av värde, eller av samhället. De nya kollaborativa modeller som växer fram innebär att enklare och mer urskiljbara roller för människor övergår till roller som kan vara mer skiftande och samtidiga där gränser flyter ihop. För offentliga institutioner finns ett motsvarande skifte från en syn på dessa som leverantörer av nyttor för medborgare och samhälle till möjliggörare av gemensamt värdeskapande. Jag pratade också en hel del om hur det blivit allt viktigare med nya former av samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv, civilsamhälle och inte minst enskilda individer och det allt starkare behovet att utgå från användar- och systemperspektiv för nya och bättre former för värdeskapande.

Det var en mycket intressant och spännande dag där deltagarna bland annat fick ta del av hur Förnyelselabbet (ett initiativ från SKL och SVID) arbetar för att förbättra livet och vardagen för nyanlända barn och hur Göteborgs stad och föreningen Kollaborativ ekonomi Göteborg tagit fram Smarta kartan för att underlätta för göteborgare och besökare att leva hållbart, genom att uppmuntra till gemenskap, nya möten och tillgång framför ägande.

Under dagen medverkade även Ole Kassow, den danske grundaren av den globala rörelsen Cycling Without Age, eller Cykling utan ålder på svenska, och berättade om denna fantastiskt intressanta kollaborativa tjänst. Kärnan är cykelturer där frivilliga ”piloter” cyklar med äldre personer som inte kan cykla själva i specialbyggda cyklar. Ett intressant exempel där många olika parter – frivilliga, äldre, anhöriga, personal, äldreboenden, kommuner, m fl – samskapar värde över generationsgränser under parollen ”alla har rätt till vind i håret”.  Såhär beskrivs inititivet på den svenska webbplatsen:

Cykling utan ålder är ett ideellt projekt där frivilliga cykelpiloter tillsammans med stadens äldreboenden ser till att äldre kommer ut på cykelturer och får möjlighet att känna vinden i håret. Med anpassade lastcyklar upplever vi tillsammans staden, besöker parker eller njuter av utsikten längs kusten.

Initiativet föddes i augusti 2012 och har sedan dess vuxit till 250 lokalavdelningar i 28 länder, med totalt 8000 piloter som cyklar och en halv miljon äldre som fått tillfälle att få vind i håret. Än så länge finns Cykling utan ålder etablerat i Sverige i Malmö, Helsingborg och i Uppsala.

Här kan du ta del av Ole Kassows presentation från dagen.

 

Visst kan vi alla må bra av lite mer vind i håret? Eller vad tänker du?

 

Bild ovan längst till höger från Cykla utan ålder

 

Det här är blogginlägg 4 i vår #blogg100 2017

Leave a Reply