Framtidssäkrad upphandling?

Bloggposten ursprungligen publicerad på bloggen Förändringssmedjan 15 maj 2013

Hur kan myndigheter, kommuner och landsting köpa varor, tjänster och system som inte bara svarar mot dagens men också morgondagens behov från medborgare och företag? Hur kan offentliga upphandlingar i högre utsträckning stötta den långsiktiga samhällsutveckling som rimligen ligger i verksamheternas uppdrag istället för att begränsa sig till att handla till lägst pris och minimera risken att göra fel i förhållande till lagar och regler? Där någonstans bör diskussionen om innovationsupphandling börja. Det finns en stor poäng att hålla fokus på offentlig upphandling som strategiskt verktyg för att bättre uppfylla det offentliga uppdraget till nytta för medborgare och samhälle.

Inte sällan börjar dock diskussionen om innovationupphandling med att konstatera att den offentliga marknaden är stor: mellan 500 och 1 200 miljarder kronor, beroende på hur man räknar. Sedan övergår den till att lyfta fram de svenska utvecklingsparen: Vattenfall – ASEA, Televerket – Ericsson, Försvaret – SAAB med flera och betydelsen av dessa för storföretagens framväxt. Så småningom brukar också frågan komma om vad som händer om kinesiska, brittiska eller franska företag lägger anbud i en innovationsupphandling i Sverige – underförstått eller uttalat att Sverige då missar den jobbskapande och företagsbyggande effekt som ju, enligt många, måste vara ett huvudsyfte med innovationsupphandling.

Den 7 maj deltog jag och Åsa i ett seminarium om innovationsupphandling somTeknikföretagen anordnade. Syftet var att ge inspel till ett förslag om en strategi för innovationsupphandling som Teknikföretagen med flera vill se. Det borde inte längre råda någon tvekan om att innovationsupphandling är möjligt under rådande lagstiftning i Sverige – det framgår av såväl Innovationsupphandlingsutredningen somUpphandlingsutredningen. Flera myndigheter har fått regeringsuppdrag i frågan, däribland Vinnova, Kammarkollegiet, Trafikverket och Energimyndigheten. På flera håll i landet har initiativ tagits för att göra mer strategiska och innovationsorienterade upphandlingar, exempelvis i Skåne. Ändå upplever många att ingenting händer i Sverige, eller att det händer väldigt långsamt. För Teknikföretagens medlemmar är offentliga kunder viktiga – som köpare, referenskunder och utvecklingspartners.

Hans Jeppson från Vinnova berättade under seminariet om begrepp och om den policyutveckling inom innovationsupphandling som nu sker på EU-nivå. Mattias Törnell från Energimyndigheten och Rikard Olsson från Gustavsberg berättade om Energimyndighetens arbete med teknikupphandling. Dessutom berättade Per Harbø om erfarenheterna från Norge med Nasjonalt program for leverandørutvikling som som han är programledare för. Programmet ska bidra till att offentlig upphandling i större utsträckning bidrar till innovation och värdeskapande.

Det norska programmets kärna är dialogen mellan upphandlande enhet och potentiella leverantörer i förstudier och projektering av upphandlingen med avstamp i ett definierat behov hos den offentliga aktören. Fokus ligger alltså på kontakterna INNAN upphandlingsunderlaget går ut! I Sverige ligger istället sort fokus i diskussionen på hur själva innovationsupphandlingen ska gå till. Om istället fokus föflyttas till dialog i förberedelsefasen betyder det att leverantörerna kan bidra till att myndigheten/kommunen får en fördjupad förståelse av sina egna behov – ett förenklat exempel som en av grupperna talade om i arbetspasset var om behovet att förflytta folk och gods mellan Stockholm och Göteborg i relation till behovet av att säkra flöden av kunskap, kontakter och värden mellan de två städerna.

Per Harbø underströk vikten av att förändra attityderna till innovationsupphandling, något som många av deltagarna instämde kraftfullt i. Därför, sade Per, jobbar programmet i ”möjlighetsutrymmet” (Underbart ord!) i sina kontakter med upphandlare, chefer och politiker. Tidigare, menade han, att utbildningar och insatser fokuserat ensidigt på att lära ut att undvika att göra fel.

Inte så förvånande var många vid seminariet positiva till att importera det norska programmet och göra en svensk variant. Något som kanske också kan importeras, eller tjäna som inspiration, är den norska regeringens  ”Strategi for økt innovasjonseffekt av offentlige anskaffelser” som presenterades den 14 februari i år.

PS

Teknikföretagens fortsätter sitt arbete med innovationsupphandling och ordnar bland annat ett seminarium i Almedalen tisdag 2 juli.

Leave a Reply