Kollaborativ ekonomi / delningsekonomi bortom skönmålning och svartmålning

Nu har jag precis landat i Paris för att för tredje året i rad (jag missade den allra första 2013) delta i den kanske viktigaste internationella tummelplatsen för intresserade av den framväxande kollaborativa ekonomin – Ouishare Fest. Under fyra dagar deltar cirka 2000 människor från hela världen i en konferens som syftar till att utforska kollaborativ ekonomi i teori och praktik.

Vi som deltar kommer från olika horisonter. Här finns forskare, entreprenörer, gräsrotsaktivister, politiker, investerare, personer från offentlig verksamhet, stora företag och idéburna verksamheter och många fler. Bland talarna finns många av de ledande experterna i världen och en hel del av inslagen i programmen är ganska praktiskt inriktade. Företag och initiativ får rådgivning i sin utveckling. Städer samarbetar i att vidareutveckla sina strategier för att använda kollaborativ ekonomi för att skapa attraktiva och hållbara städer.

Bland de höjdpunkter jag ser fram emot under de kommande dagarna finns till exempel:

  • En interaktiv workshop om kollaborativa former av reglering av kollaborativ ekonomi (se även tidigare bloggpost)
    Workshopen genoförs av Brmie Balaram från den brittiska tankesmedjan RSA. Hon är huvudförfattare till rapporten ”Fair share – reclaiming power in the sharing economy” som publicerades i januari i år.
  • En workshop om att designa en ”Sharing City”
    Denna workshop genomförs med organisationerna ShareNL, en idéburen organisation som varit pådrivande inom kollaborativ ekonomi i Amsterdam och Nederländerna, samt Shareable, ett onlinemagasin och en community med fokus på kollaborativ ekonomi som bl a driver ett närverk för kunskapsutbyte mellan städer –  Sharing Cities Network.

En riktig höjdare är ju förstås att nätverka med alla dessa spännande, kunniga och driftiga människor. Inte minst nätverket från Sverige och de nordiska länderna.

 

På senare tid har jag haft tillfälle att hålla ganska många föredrag och delta i expertpaneler och liknande om kollaborativ ekonomi, exempelvis vid ett seminarium på KTH och på Global utmaning. Min känsla är att vi fortfarande ligger lite efter i diskussion, policy och praktik i relation till många andra länder. Jag kan dock konstatera att kunskapen om kollaborativ ekonomi ökar och uppmärksamheten ökar, inte minst i politik och i den mediala diskussionen. Ibland blir tonläget högt och alltför mycket nyanser går förlorade. Det blir lätt att pendeln slår mellan skönmålning och svartmålning.

Det har vi kunnat i se i anslutning till beskedet förra veckan om att Uber lägger denna vecka ned sin tjänst UberPop, där debattvågorna gått höga. Jag har inte sett att diskussionen i Sverige har uppmärksammat utvecklingen av blockkedjebaseade plattformskooperativ som Arcade City och La’Zooz där användarna av plattformarna är ägare och värdeskapandet och fördelning av värde sker med hjälp av blockkedjeteknik. Plattformskooperativ, även om det fortfarande är en gryende utveckling, uppmärksammas allt mer internationellt och kommer  upp återkommande under konferensdagarna här i Paris.

Ett annat svenskt exempel på debatt där nyanser går helt förlorade är en artikel av Peter Sunde  idag (17 maj) i DI Digital där han säger att ”Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder”. Hans resonemang bemöts av min kollega Sara i en diskussionstråd på Facebook där hon bl a skriver:

Suck. Beskrivningen av delningsekonomin som ” extremkapitalism i fårakläder” är ännu ett exempel i en växande rad av debattörer som poserar med en förenklad och svartvit argumentation mot och förståelse av delningsekonomin. Jag kan förstå och sympatisera med Sundes m fl outtalade kritik mot den inledningsvis naiva tron och synen på att delningsekonomin i princip skulle skapa paradiset på jorden genom att nästan automatiskt sätta människor i direkt samband med varandra och självklart bygga social tillit, ekonomisk resiliens och miljöfördelar. (…) Precis som ”all” teknologi (med vilket jag i detta fall avser olika konstruktioner som vi människor utvecklat för att strukturera, hantera och förändra vår verklighet i önskad riktning) så är den ”neither good nor bad, nor is it neutral”. Delningsekonomin är sååå mkt mer än Uber och ”onda plattformskapitalister.”

 

Jag siktar på att återkomma här på bloggen med spaningar och insikter från Paris och årets upplaga av Ouishare Fest. Jag hoppas ta med mig en massa spännande bortom skönmålning och svartmålning.

 

Tipsa mig gärna om vad jag borde spana efter!

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply