Kris och utveckling – även i finansbranschen

En gång i tiden hade jag förmånen att ha psykiatrikern Johan Cullbergs klassiska bok Kris och utveckling som lärobok. I beskrivningen av boken står bland annat att läsa att

Krisen är ofta en förutsättning för utveckling och mognad, men den kan också leda till livslång psykisk invaliditet om inte den drabbade får sakkunnig hjälp.

Så många gånger under årens lopp har jag sedan tänkt på denna boktitel och på hur applicerbar denna tanke är även för organisationer, nationer och hela civilisationer. De stora utvecklingsstegen – på gott och ont – i mänsklighetens historia har inte sällan triggats av en yttre påfrestning (ofta i form av en klimatförändring…), som skapat en kris i den kollektiva förmågan att hantera förutsättningarna för överlevnad. Den sakkunniga hjälpen – ja, sett i perspektivet av den samlade mänskligheten, väljer jag att i det begreppet tolka in vår förmåga att lära genom att ständigt utveckla ny kunskap och ny praktik.

2008 utlöstes en kris i stora delar av världsekonomin. Den var visserligen i högsta grad endogent skapad, genom drivkrafter och innovationsförmåga hos människor i finansbransch och politik, men likafullt var det en kris som än idag påverkar det västerländska samhället.

I kölvattnet av denna kris har många nya rörelser fötts, stärkts och några förvisso också klingat av. I kritiken mot de stora bankernas handlande innan, under och efter krisen har bland annat en rörelse för en mer hållbar banksektor börjat gro. På många håll i världen finns banker och kreditinstitut som kombinerar affärsnytta med samhällsnytta i så kallad etisk, värdebaserad eller hållbar bankverksamhet (kärt barn har många namn). Ett antal av dessa verksamheter bildade 2009 The Global Alliance for Banking on Values. I en artikel på Shareable nyligen gavs en översiktlig bild av denna snabbt växande rörelse, som även finns representerad i Sverige genom bl.a. Ekobanken.

En av utmaningarna i det rådande finansiella systemet är en allt svagare koppling mellan den finansiella ekonomin – den del av ekonomin som handlar om att köpa och sälja pengar eller värdepapper – och den reala ekonomin – den del av ekonomin som handlar om att producera varor och tjänster (utöver finansmarknadstjänster). Mariana Mazzucato, Professor i the Economics of Innovation and Public Value vid University College London, var en av dem som först fäste min uppmärksamhet på detta, genom sin bok The Entrepreneurial State:

…we are witnessing an increased financialization of the business sector, with many companies spending more on share buybacks—to boost their stock prices, stock options, and executive pay—than on areas like human capital and R&D. (s.14)

Även OECD har varnat för den risk som ligger i denna frikoppling. I sin interimsrapport för den globala ekonomin 2017 från mars i år skriver OECD bland annat att

Disconnect between financial markets and fundamentals, potential market volatility, financial vulnerabilities and policy uncertainties could, however, derail the modest recovery. The positive assessment reflected in market valuations appears disconnected from real economy prospects.

Vad har då detta att göra med etisk eller värdebaserad bankverksamhet? Jo, i en studie från 2012 gjord på uppdrag av The Global Alliance for Banking on Values visar det sig att

it would appear from the research completed to date that sustainable banks provide reasonable financial returns comparable with GSIFIs [Global Systemically Important Financial Institutions, min anm.]  whilst having a lower risk profile relative to funding and capital and providing greater support for the real economy.

Att prioritera stöd till realekonomin är i själva verket en av de sex grundläggande principer för hållbar bankverksamhet som The Global Alliance for Banking on Values antagit (min översättning):

  • Triple bottom line-ansats i kärnan av affärsmodellen – dvs. hänsyn tas till såväl sociala, miljömässiga som ekonomiska faktorer
  • Grundad i lokala gemenskaper, i realekonomins tjänst och möjliggörande av nya affärsmodeller
  • Långsiktiga kundrelationer och en direkt förståelse av deras ekonomiska verksamhet och de risker som de innebär
  • Långsiktig, självgenererande och resilient för externa störningar
  • Transparent och inkluderande styrning
  • Alla dessa principer ska vara inbäddade i bankens kultur.

Om du vill lära dig mer om etisk/värdebaserad/hållbar bankverksamhet kan jag tipsa om MIT-mooc:en Just Money: Banking as if Society Mattered, som startar 25 april på EdX-plattformen. (mooc står för Massive Open Online Courses och är en webbaserad kurs, som du följer över nätet med den arbetsinsats som just du förmår och vill prioritera, antingen det handlar om en översiktlig, snabb orientering eller att jobba igenom uppgifter och cases, inte sällan tillsammans med medstudenter från hela världen. EdX är en samlingsplats och lärplattform för moocs från ett antal av världens ledande utbildningsinstitutioner, som MIT, Harvard, University of Berkeley och Karolinska institutet.)

Det här är det tjugofjärde inlägget i vår #blogg100 2017. 

Leave a Reply