Här i vårt omvärldspussel har vi samlat några godbitar från sådant som vi fastnat för på sistone och som vi vill dela med oss av till flera. Vi ser fram emot dina reaktioner. Tipsa oss gärna också om sånt du tycker att vi borde fånga upp.

I detta omvärldspussel sätter vi fokus på framtidens städer. Hur vill vi bo, leva och verka i framtiden? Vilka möjligheter respektive utmaningar möter vi?

Några nedslag på detta tema från vårt flöde under hösten är

Urban Europe

Urban Europe är ett Joint Programming Initiative inom EU med syfte att ”create attractive, sustainable and economically viable urban areas, in which European citizens, communities and their surroundings can thrive” genom att koordinera forskning och offentliga utvecklingsmedel. Urban Europe samlar 12 medlemsländer, men fler länder deltar som observatörer och deltagare i olika delar av initiativet. Sverige representeras av Vinnova.

I slutet av september presenterades den forsknings- och innovationsagenda som ska ligga till grund för verksamheten fram till 2020. De trådar som vi vill hålla lite extra koll på i arbetet handlar om

  • hur nya cirkulära produkt- och tjänstesystem och nära samarbete mellan många intressenter kan skapa nya arbetstillfällen.
  • hur innovativa lösningar för offentliga tjänster för livskvalitet och hälsa, gröna och levande offentliga platser liksom inkludering och sammanhållning kan samskapas.
  • hur nya affärsmodeller, som medborgarfinansiering (utöver via skattsedeln), kooperativ och offentlig-privata partnerskap kan underlätta finansieringen av en hållbar stadsomvandling och smart stadsutveckling.
  • hur städer ska utformas och styras för att minimera eller till och med eliminiera sina framtida koldioxidutsläpp, inklusive från de varor och tjänster som importeras till dem.
  • hur ny och ”smart” teknik kan integreras för att utgöra basen i en hållbar infrastruktur som möljigggör omställningen till förnybara resurser?
  • hur avancerade transportinformationssystem kan förändra resenärers beteenden och boendeval? Vilka är de mest effektiva affärsmodellerna, socio-tekniska lösningarna och styrningmodellerna för förbättrad mobilitet?
  • hur  den representativa och demokratiska styrningen av våra städer kan utvecklas genom social innovation, deltagarperspektiv och samskapande utforskning och dialog om kunskap och politik för stadsutveckling.
  • hur en sådan utveckling kan ske på områden som är högteknokratiska eller komplexa, och där lång och kort sikt behöver vägas in.

Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design

Även om fokus för utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design är större än framtidens städer, vill vi i detta sammanhang uppmärksamma utredningens slutbetänkande. Urbaniseringen och dess påverkan på samhället och våra livsmiljöer är en av de underliggande krafter som utredningen utgår från, och staden som livsmiljö ställer många av de utmaningar som den adresserar på sin spets.

I ett blogginlägg i samband med överlämnandet av betänkandet skrev Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Sveriges Arkitekter att ”Just begreppet gestaltad livsmiljö må vara lite svårt att förstå, men är ett bra uttryck eftersom förståelsen måste finnas att hela vår livsmiljö – allt som omger oss i en byggd miljö – är just gestaltat, det vill säga utformat eller designat.” Det är lätt att begränsa detta till fysisk gestaltning. Utredningens perspektiv är dock bredare än så, vilket bland annat framgår av hur den i betänkandet resonerar kring tjänstedesign:

Servicedesign bör i högre grad användas i den offentliga sektorn. Arbetsförmedlingens arbete … är bara ett exempel på hur design för tjänster kan hjälpa användare och öka förtroendet mellan medborgare och avsändare, i kommuner, landsting och statliga bolag. Det övergripande syftet är att stärka tilliten och förtroendet mellan stat och medborgare, ett syfte som ytterst handlar om att skapa ett demokratiskt, inkluderande och hållbart samhälle.” (s.100)

Jag tolkar därför utredningens perspektiv på gestaltad livsmiljö snarast som de lösningar i fysisk miljö, liksom de tjänster och institutioner, som utgör vårt samhälle, och utredningens förslag till mål för politikområdet arkitektur, form och design som mål för hur ”områdets redskap ges en aktiv roll i lösandet av samhällets utmaningar” (s.121).

Precis som innovationspolitiken står politiken inom arkitektur, form och design i en ”utmanande skärningspunkt mellan olika politikområden” (s.105) och ska ”förutom att nå områdets egna mål också bidra till att mål på andra områden kan nås” (s. 123). Utredningen nämner målen inom kulturpolitik, miljöpolitik och socialpolitik, samt tar, utöver dessa områden, upp samhällsbyggande samt näringspolitik som exempel på angränsande politikområden.

Det föreslagna övergripande målet med den nationella politiken för arkitektur, form och design är att

”områdets inflytande ska stärkas och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö.

Den statliga politiken för arkitektur, form och design ska aktivt främja:

  • –  en helhetssyn präglad av kvalitet, samverkan och dialog i formandet av en attraktiv gestaltad livsmiljö,
  • –  ett inkluderande och demokratiskt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, såväl enskilda som gemensamma,
  • –  ett förebildligt agerande från det offentliga, i alla dess roller, för en stärkt kvalitet i den gestaltade livsmiljön och
  • –  en bred och tvärsektoriell kunskapsutveckling inom utbildning samt för utövare och aktörer inom området gestaltad livsmiljö.” (s.124)

Utredningen föreslår en ny myndighet för området, och att denna myndighet ska inrymma en designfunktion med ansvar ”för stöd och kunskap för ökad användning av designmetodik i statliga verksamheter. Bakgrunden till utredningens förslag är att det behövs ett tydligt nationellt och strategiskt ledarskap på designområdet för att strategiskt bygga upp designkapacitet i offentlig verksamhet och möta medborgarnas behov genom design.” (s. 137-138)

Under det gångna året har vi har noterat en alltmer artikulerad efterfrågan och intresse för att etablera tydliga noder för designkompetens på statlig och regional nivå. Här ser vi ännu ett exempel på detta, och det ska bli intressant att se i vilken utsträckning och riktning remissinstanserna uppmärksammar utredningens förslag.

Staden som allmänning

The International Association for the Study of the Commons (IASC) och LabGov (LABoratory for the GOVernance of Commons) anordnade i början av november konferensen The City as Commons.

Inspirationen till konferensen var den rörelse som börjat växa fram i ett antal italienska städer (Bologna, Mantua, Battipaglia, Palermo och Rom) kring att utveckla ”staden som allmänning”. Det handlar om initiativ där enskilda medborgare, sammanslutningar av medborgare eller lokala företag i samskapande, med kommunen som lokal offentlig samarbetspart, åtar sig att förvalta eller utveckla frågor av allmänt, gemensamt intresse. Stadsallmänningar kan vara offentliga platser, offentliga parker eller andra grönområden eller övergivna fastigheter. Men de kan också vara sociala frågor eller de data som genereras av invånare och organisationer i staden.

Staden Bologna antog 2014 ett regelverk för ”vård och förnyelse av stadens allmänningar”. Regelverket täcker initiativ inom

  • vård, utveckling och gemensam förvaltning av allmänna platser
  • vård, utveckling och gemensam förvaltning av byggnader
  • främjande av social innovation och kollaborativa tjänster
  • främjande av urban kreativitet
  • digital innovation.

Konferensen samlade forskare, tjänstemän, aktivister och entreprenörer från stora delar av världen, inklusive Sverige. Vi stötte på Fredrik Björk från Malmö Högskola och Lars Noväng som presenterade Konversatoriet – om samtalet som allmänning, liksom studenter från Luleå Tekniska Universitet och Blekinge Tekniska Högskola med intresse för allmänningar och kollaborativa lösningar som utvecklingsmöjlighet för landsbygden. Vi lyssnade på och pratade kort med Ezio Manzini, designstrateg, professor vid Politechnico Milano och grundare av designnätverket DESIS, (Design for Social Innovation towards Sustainability). Han konstaterade att behovet av att involvera medborgarna i ökad utsträckning i utveckling och förvaltning av allmänningar i stor utsträckning handlar om att utveckla en ”People Powered Future”, där individer i sina olika roller som användare, medarbetare, beslutsfattare etc. samskapar lösningar tillsammans i utforskande processer. Vi uppmärksammades också på utvecklingen i Barcelona, där Barcelona en Comú, en allians mellan rödgröna partier, vann lokalvalet i maj 2015 med ett program som till stora delar bygger på tankar om mer direkt involvering av medborgarna i stadens förvaltning och utveckling.

Ett intressant inslag dag två var Silke Helfrischs presentation, i vilken hon tog oss med på en framtidsresa i de (r)urbana (sic!) allmänningarna; hur en livsmiljö som vi skapar tillsammans skulle kunna se ut. Silke är en internationellt känd aktivist inom området allmänningar. Hela hennes presentation kan du hitta här.

David Bollier, en av frontfigurerna inom forskningen och debatten om allmänningar, har sammanfattat sina intryck av konferensen här, och Neal Gorenflo, en internationell expert inom kollaborativ ekonomi, delar sina tankar här.

I kalendern

Onsdagen den 2 och torsdagen den 3 december  medverkar vi på Service Convention Sweden i Karlstad som arrangeras av bl a Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads Universitet, Karlstads kommun och Landstinget i Värmland. Vi kommer då att prata om hur Kollaborativ ekonomi sätter fokus på tjänstelogik.

Förresten

…tycker vi att det Hackathon (läs Alex Roberts sammanfattning av eventet här) som Australiens federala regering genomförde i oktober är något att överväga för Sverige också. Och det kan mycket väl gälla andra mål än näringslivets kompetensförsörjning och konkurrenskraft – att ”hacka” migrationspolitiken känns ju som en minst sagt angelägen uppgift.  Erfarenheter och kompetens finns att bygga vidare på, inte minst genom de två GovJams som genomförts under ledning av Usify, liksom de Hack for Sweden som genomförts för att skapa nya lösningar från myndigheternas öppna data.

Leave a Reply