Fler behöver bry sig om delningsekonomin! – budskap från rådslag

Sedan i december 2016 har jag haft nöjet att medverka i tankesmedjan Digital Utmanings rådslag om delningsekonomi. Digital Utmaning är en tankesmedja initierad av IT&Telekomföretagen med uppdrag att undersöka och diskutera de möjligheter och utmaningar som följer av digitaliseringen.

Ikväll presenterade rådslaget om delningsekonomin resultatet av vårt gemensamma arbete vid ett event på IT&Telekomföretagen. Arbetet har letts av Susanna Alexius som forskar på Score (Stockholms Centrum för forskning om offentlig sektor) vid Stockholms Universitet. Förutom Susanna och jag har följande personer varit med i rådslaget och arbetat tillsammans vid fyra mötestillfällen:
Lotta Björklund Larsen forskare vid Linköpings universitet inom beskattning
Eva Eiderström chef för avdelningen Handla Miljövänligt hos Naturskyddsföreningen
Johanna Gillberg affärsutvecklare på försäkringsbolaget Folksam
Jens Henriksson internationell sekreterare på Sveriges Konsumenter
Max Källman master i sociologi från Göteborgs universitet

Det har varit en verkligt rik och lärande upplevelse med bra diskussioner kring många vinklar på delningsekonomin med stor bredd i kompetenser och perspektiv bland oss i rådslaget. Vårt arbete summeras i ett dokument med huvudrubriken ”Fler behöver bry sig om delningsekonomin!”.

Här kommer några korta axplock ur innehållet i dokumentet (mitt eget urval ur texten):

  • I Sverige och internationellt har på senare tid en rad initiativ tagits och nyautredningar sjösatts och presenterats. Rådslagets medlemmar välkomnar det eftersom vi uppfattar att kunskapen kring delningsekonomi är mycket låg hos många. För att kunna göra medvetna val om vilken riktning som bör främjas är ett första steg på vägen att formulera angelägna frågor att samlas kring för fortsatt diskussion.
  • Liksom är fallet för många framväxande fenomen som har att göra med digitalisering råder viss förvirring kring vad delningsekonomi kan komma att innebära. De förändrade förutsättningarna väcker en rad frågor. Vilka uttryck tar sig utbytena? Är det något bra? För vem? Vilka samhällsvärden främjas och vilka står på spel? Skattemässigt, arbetsrättsligt, konsumenträttsligt, demokratiskt och ur ett konkurrensperspektiv finns det många stenar att vända på.
  • Sammantaget gör den snabba utvecklingen det angeläget att närmare undersöka och diskutera vilka målsättningar och intressen som gynnas respektive missgynnas, till exempel i utvecklingen av nya affärsmodeller och i anpassning och utveckling av regleringar. Dessa frågor är viktiga både nu omedelbart och på sikt. Därför uppmanar vi i rådslaget fler att engagera sig i debatten om delningsekonomins utveckling.  Att mycket ännu är oklart betyder ju samtidigt att mycket ännu är formbart!
  • Gränserna i delningsekonomin blir också alltmer flytande mellan det som ses som näringsverksamhet och det som räknas till hobbyutövande. När snart sagt var och en kan bli mikroentreprenör är det praktiskt svårare för privatpersoner att veta vilket ansvar man har och vilka regler man behöver förhålla sig till. (…) När delandet växer påverkas företag i snart sagt alla branscher. Det skapar också nya former av samarbeten mellan företag, offentlig verksamhet, civilsamhällets organisationer och enskilda grupper och individer. Begrepp som exempelvis kund, leverantör, företag, jobb och arbetsplats blir inte längre lika självklara.
  • Det är i stor utsträckning i den miljö där människor bor och lever som nya idéer och praktiker tar plats och form. Vi noterar att det finns ett allt starkare engagemang, både internationellt och nationellt, där städer och platser ser delningsekonomi som en väg att bli mer hållbara och attraktiva i samspel med medborgare, företag, offentlig och ideell verksamhet. Delningsekonomin som positiv utvecklingskraft kräver mångas engagemang. Rådslagets medlemmar tror att städer och platser är ett bra sammanhang för fortsatt samverkan kring den framtida utvecklingen av delningsekonomin.

 

Jag ser fram emot att fler engagerar sig i att forma en utveckling som kan bidra till ett mer hållbart samhälle, ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Inte minst mot bakgrund av våra klimat- och miljöutmaningar är det helt avgörande att vi formar nya sätt att producera, konsumera och leva våra liv på ett mer hållbart sätt. Samtidigt är det viktigt att notera att delningsekonomin inte innebär en utveckling som är enbart positiv eller enbart negativ. Om utvecklingen tar en positiv riktning för samhället i stort beror på vilka målsättningar och intressen som gynnas.

 

Hur vill du engagera dig i den utveckling du vill se?

 

Det här är det 29e inlägget i vår #blogg100 2017

Leave a Reply